Sverige valdes efter en lyckad kandidaturkampanj in i FNs säkerhetsråd som icke permanent medlem under två år från och med 1 januari 2017. Det är ett viktigt uppdrag, men ska utföras i en tid då världen upplever större problem än på länge med krig och kriser, över 60 miljoner flyktingar och hungersnöd. Under första månaden var Sverige ordförande i säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet har bland annat ansvar för upprätthållandet av fred och säkerhet i världen enligt FN-stadgan, antar resolutioner och vidtar åtgärder som det anser nödvändiga för att uppnå målen. Tyvärr blockeras besluten i säkerhetsrådet ofta på grund av meningsskillnader, då ett eller flera av de fem permanenta medlemsländerna använder sin vetorätt.

Svenska regeringen sedan 2014 står för en feministisk utrikespolitik. Den backar upp säkerhetsrådets resolution 1325 som föreskriver kvinnors medverkan i allt freds- och konfliktförebyggande arbete. Regeringen har sagt sig vilja prioritera frågor om konfliktförebyggande och konfliktlösande frågor under den svenska tiden i säkerhetsrådet.

Vad har Sverige och utrikesministern för erfarenheter av arbetet hittills i säkerhetsrådet? Vad väntar den tid som återstår av mandatet? Vilka är de största problemen och möjligheterna?

Margot Wallström, utrikesminister

Samtalsledare: Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, ordförande i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, STS.

Lokal: Katasalen, 1 trappa.

Observera att föreläsningssal kan ändras vid behov, uppdaterad information om föreläsningssal finns alltid på skärmarna i ABF-husets entré. Välkommen!

Arrangemanget hålls i samarbete med HBT-socialdemokrater, Olof Palmes Internationella Center, S-kvinnor, S-Studenter, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och SSU