Lars Norén är en författare vi förknippar med allvar och mörker. Men vad händer om vi vänder allt upp och ner, ut och in? Vad händer när vi stirrar ner i avgrunden och istället för att känna hopplöshet skrattar vi tillbaka och behandlar det som det skämt det faktiskt är?

I Norénskt bjuds vi på tre olika akter signerade tre olika upphovspersoner. 

Akt 1: En musikal. Natten är inte min riktiga mamma. Manus och regi: Victoria Forsberg

En familj försöker desperat driva ett konkurshotat hotell samtidigt som faderns alkoholism hotar familjen till totalt sönderfall. Yngste sonen David kämpar med sin egen identitet och sina desperata försök att finna sin plats i en kaotisk tillvaro. Det är i korta drag handlingen i Natten är dagens mor, som i Victorias bearbetning fått såväl surrealistiska som musikaliska inslag. Vad händer när blodigt allvar blir komik, och varför blir det roligt? Vad skrattar vi egentligen åt? Natten är inte min riktiga mamma är ett undersökande, ett experiment. Det är duvor, gömda spritflaskor och klarinetter. Och framför allt är det stundvis vansinnigt roligt

Akt 2: Ett dansverk. Rutiner. Koncept och koreografi: Richard Forsberg 

De är av godo och de är av ondo. Lever du för eller under dina rutiner? Kan du välja att bryta dem eller är du trygg? Fast? I  Rutiner sker ett möte mellan Lars Noréns dagboksanteckningar från den 3 september 2001, Anders Teglunds vemodiga pianostycke och ensemblens egna uppgörelser med sin vardag i ett dansverk signerat okoreografen Richard Forsberg. Hela processen och verket självt utmanar ironin och görs på totalt allvar. Dansarna kan när som helst välja att bryta sin rutin och lämna scenen. Vilka, eller hur många som är kvar till applådtack kan bli olika från gång till gång.

Akt 3: En buskis. Kaos, Gudrun och Jävelskap. Manus och regi: Andreas Barås

Vi återvänder till samma hotell och samma dysfunktionella familj några år senare. Fadern/modern kämpar ensam kvar med räkningar och snikna gäster. Modern, nu döende i laktosintolerans, återvänder tillsammans med de två förvirrade döttrarna/sönerna för det som ska vara en helg av försoning. Det blir istället en kaotisk kväll av fisk, amputation, dans, folkmusik, gaser och wrestling. Andreas Barås version av Lars Noréns Kaos är granne med Gud både är och inte är en fortsättning på akt 1.