Vill du också fördjupa kunskaperna om den svenska funktionalismen och dess kopplingar till den sociala bostadspolitiken som växte fram efter Stockholmsutställningen 1930? I maj håller vi två seminarier på ämnet. Välkommen!

Utställningen, Stockholmsutställningen, gav uttryck för de modernistiska strömningarna ute i Europa, som hade inspirerat de svenska arkitekterna. Hur såg de på sin roll och sitt ansvar för tidens arkitektur och bostadsbyggande i den situation som rådde då? Och vad lyckades de åstadkomma? Ett viktigt led i utvecklingen mot bättre bostäder var den Bostadssociala utredningen som tillsattes under 1930-talet. Även bostadsvanorna undersöktes. Varför behövdes detta och vilken betydelse fick det för de välplanerade stadsdelar och bostadsområden, som byggdes under 30-, 40- och 50-talen? Genom dessa exempel fick Sverige ett internationellt rykte som ett ledande land inom arkitektur och stadsbyggande.

Både då och i efterhand har funktionalismen väckt debatt, och ibland gjorts till syndabock för senare tiders missgrepp. Men sedan 70-talets slut har också forskning och historieskrivning fördjupats till en mer grundläggande förståelse för de förutsättningar som format arkitekturen under skilda perioder av 1900-talet.

Medverkande:
Eva Rudberg, arkitekt och docent, tidigare verksam som forskare vid Arkitekturmuseet, talar över temat Funktionalisternas arkitektursyn och ambitioner
Kerstin Wickman, professor em. i designhistoria vid Konstfack, skribent, talar över temat Hur skulle en bra bostad utformas?
Dan Hallemar, journalist och redaktör på Arkitektur förlag, talar över temat Svenskt bostadsbyggande och bostadspolitik 1960 till 1975.

Lokal: Katasalen, plan 1
Observera att föreläsningssal kan ändras vid behov. Uppdaterad information om föreläsningssal finns alltid på skärmarna i ABF-husets entré. Välkommen!

Två seminarier om arkitektur och bostadsbyggande

Den 7 och 13 maj kommer detta tema att belysas ur ett historiskt perspektiv från 1930-talet fram till idag och med perspektiv på framtiden. Utgångspunkten för det första seminariet är Stockholmsutställningen 1930 som blev genombrottet för ett nytt tänkande inom arkitekturen som i Sverige kom att kallas funktionalismen. Genom sitt fokus på tidens akuta bostadsnöd blev utställningen också startpunkten för den nya bostadspolitik som växte fram under 1930- och 40-talen.

Det första seminariet kommer att belysa funktionalismen och bostadsbyggandet fram till 1970-talet medan det andra seminariet kommer att handla om hur den sociala bostadspolitiken under 1990-talet omvandlades till ett marknadsstyrt och vinstinriktat bostadsbyggande. Här kommer också behovet av en ny och framåtsyftande bostadspolitik att diskuteras.

Funktionalismen
Funktionalismen var den svenska beteckningen på den modernistiska arkitektur som utvecklats på kontinenten under 1920-talet och som präglade Stockholmsutställningen 1930.

På grund av den akuta bostadsfrågan tillsattes Bostadssociala utredningen 1933. Den ledde fram till en social bostadspolitik som formellt antogs 1947 och genomfördes under de följande decennierna. Med hjälp av statligt garanterade lån kopplade till grundläggande kvalitetskrav förbättrades den tidigare miserabla bostadsstandarden dramatiskt för en stor del av befolkningen. Allmännyttiga bostadsföretag bildades för att motverka spekulation och påverka hyresläget. Under denna tid tillkom många välplanerade bostadsområden med väl tilltagna grönytor för lek och rekreation. Det nya formspråk som lanserats 1930 var från början kontroversiellt men anammades snart på bred front, nyanserades, utvecklades och förändrades genom åren.

Bostadspolitiken
Hur gick det då med den sociala bostadspolitiken? Den stora inflyttningen till städerna gjorde att bostadsbristen tilltog under 50-talet. En ny satsning på bostadsbyggande gjordes från 1965 till 1975 i det s.k. miljonprogrammet som syftade till att bygga en miljon lägenheter med statligt stöd. I början av 1990-talet genomfördes emellertid ett systemskifte, då stat och kommun retirerade från sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Man hade hoppats att marknaden skulle reglera byggandet och leda till en balans på bostadsmarknaden. Denna politik fick dock en motsatt effekt, bostadsbyggandet sjönk drastiskt och bristen på bostäder har sedan dess blivit alltmer akut.

Det är uppenbart att det behövs en ny strategi för bostadsbyggandet. Frågan har diskuterats i flera år men det har varit svårt att enas över partigränserna om en långsiktig politik. De senaste åren har flera utredningar genomförts, där problemen på bostadsmarknaden beskrivs och alternativa reformer och lösningar föreslås med referenser till andra jämförbara länder, bl.a. Norge, Tyskland och Österrike. I dessa seminarier kommer initierade diskussioner att föras kring problemen inom dagens bostadsbyggande samt vilka förändringar som krävs för att åter kunna planera och bygga bra boendemiljöer i Sverige.