Konfucius (551–479 f.Kr.) och konfucianismen stod i centrum för kinesisk kultur under två tusen år. Den viktigaste källan till kunskap om Konfucius tankar är texten Lunyu, som består av uppteckningar av samtal som han förde med sina lärjungar och med politiska makthavare. Torbjörn Lodén har nu översatt Lunyu till svenska under titeln Konfucius samtal och boken har givits ut på nystartade Appell Förlag.

Kejsarna och deras mandariner var angelägna om att förankra sina åtgärder i de klassiska konfucianska texterna. När det kinesiska imperiet föll sönder för ett århundrade sedan och Kina slog in på moderniseringens väg, ansågs konfucianismen oförenlig med den moderna tidens krav. När Kina nu återtagit sin plats i världen som en ekonomisk stormakt, vänder sig många åter till kulturarvet och konfucianismen. Motiven varierar. Många människor vill förankra sin identitet i den gamla kulturen, som de känner stolthet över. Den politiska regimen söker legitimation i det konfucianska arvet.

Bortom konfucianismen som ideologi finns också tankar om människan, samhället och världen som människan Konfucius gav form för två och ett halvt årtusende sedan, tankar som lever sitt eget liv bortom det historiska sammanhang i vilket de föddes och de ideologiska roller de kreerat under århundradenas lopp.

Torbjörn Lodén kommer i sin föreläsning att berätta om Konfucius och hans tid och om konfucianismens olika roller i Kina från äldsta tid och fram till idag.