Den 31 oktober 2017 är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser på slottskyrkans port i Wittenberg. Men är reformation någon unikt för den kristna kyrkan? Eller är ”reformationen” bara en av många förnyelserörelser inom världens alla religioner?

Reformation betyder ursprungligen att förnya, eller att återge något dess ursprungliga form. Den kristna reformationen utgjordes av en lång process, med syftet att göra kyrkan mer autentisk och ursprunglig. Martin Luthers syn var att människor blev frälsta genom tro i första hand. Han menade att bibeln var rättesnöret man skulle följa och de traditioner som där inte hade stöd kunde avvisas, och så blev fallet med många av de katolska sedvänjor han vände sig emot. Han kritiserade också katolska kyrkans maktmissbruk och moraliska förfall. Han ville därför förnya, reformera, kyrkan.

Många tänker nog ofta idag att reformation är något positivt, något som är utvecklingsinriktat och en förbättring. Kan man se på reformation på andra sätt? Hur ser det ut i andra religiösa traditioner än kristna?

I höstens föreläsningsserie ”Reformation” kommer judiska, islamiska och hinduiska traditioner att diskuteras.

Idag:
Buddhistisk tradition, med Katarina Plank, lektor, högskolan i Karlstad.

Samtalsledare är Helene Egnell, präst i Svenska kyrkan och ledare för Centrum för religionsdialog i Stockholms stift.

ARRANGÖR: ABF Stockholm, Centrum för religionsdialog och Religionsvetenskapliga sällskapet

Billetto stänger 1 timme innan föreläsningen. Eventuella restbiljetter säljs i dörren.