Kuba är en enpartistat, där också till staten kopplade organisationer kan föra fram kandidater i val. De medborgerliga och politiska rättigheterna är fortsatt kringskurna. Många exilkubaner finns idag utomlands, framför allt i USA, som i allmänhet är kritiska till förhållandena i gamla hemlandet.

Många har beundrat Kuba för landets sociala reformer och jämlikhetssträvanden på områden som sociala rättigheter, sjuk- och hälsovård och utbildning, till skillnad från åtskilliga andra utvecklingsländer. 

Under de senaste tio åren har vissa marknadsekonomiska reformer genomförts och en del avregleringar skett. Kuba har drabbats hårt, särskilt ekonomiskt, av sanktionerna som USA införde strax efter revolutionen 1959, och som Förenta Nationernas generalförsamling upprepade gånger har uttalat sig emot. Under president Obamas tid påbörjades en normalisering av de amerikansk-kubanska förbindelserna, som återtagits under Donald Trumps presidentperiod.

Också i Sverige skiljer sig uppfattningarna om Kubas utveckling. Hur ser situationen och de närmaste framtidsutsikterna i landet ut? Vilka relationer bör internationella samfundet och Sverige ha till Kuba?

Medverkande:
Thomas Gustafsson, journalist och författare, Kubakännare
Erik Jennische, Latinamerikaansvarig på Civil Rights Defenders
Lars Palmgren, tidigare Sveriges radios Latinamerikakorrespondent
Lisa Pelling, utredningschef, Arena idé

Samtalsledare:
Andrés Rivarola, chef för Nordiska Latinamerikainstitutet, Stockholms universitet

Lokal: Sandlersalen, plan 1