Kulturpolitiken firar 50 år. Den 22 maj 1974 antog Riksdagen Sveriges första kulturproposition, och därmed blev kultur en del av välfärden, tillsammans med skola, vård och omsorg. ABF Stockholm firar jubileet med en samtalsserie om vad vi kan lära av dessa 50 år, vad som har fungerat, vad som inte har gjort det och vilka förändringar som krävs för att möta dagens utmaningar inom konst och kultur.

Det är inte bara kulturpolitiken som fyller jämt i år, utan det gör också Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening (KSF) som firar 60 års-jubileum.

KSF bildades 1964 och samlade på kort tid många yrkesverksamma konstnärer och kulturskapare. Då kallade alla sig för kulturarbetare. Man ansåg att de fria grupperna och de fria kulturarbetarna som inte var anställda på någon institution behövde få statligt stöd för att kunna bedriva sin verksamhet. Påtryckningarna för att en bred och samlad kulturpolitik skulle skapas var många och ledde fram till den första kulturutredningen och sedan riksdagsbeslutet om den första kulturpropositionen 1974.

Vad har hänt sedan dess? Vilka slag har KSF utkämpat i kulturkampen under de 60 år som förflutit sedan starten? Och vilka utmaningar finns det för dagens yrkesverksamma kulturskapare? Går det att leva som yrkesverksam skådespelare, författare, dansare och musiker idag? Vad behöver göras för att det ska finnas fria och starka kulturskapare under de kommande 50 åren?

Medverkande:
Simon Norrthon, ordförande Scen & Film.
Susin Lindblom, förbundsdirektör Dramatikerförbundet.
Martin Tibblin, ordförande Föreningen svenska tonsättare.
Helena Byström, bildkonstnär.
Ewa Carlsson, skådespelare och ordförande KSF.
Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och ordförande för arbetsgruppen om kultur och fritid.

Samtalsledare: Calle Nathanson, studieombudsman ABF Stockholm.

Tid och plats:
Onsdag 9 oktober kl 18.00.
Katasalen, plan 1, ABF-huset, Sveavägen 41.

Arrangeras av: ABF Stockholm och Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening (KSF)